Söndag infann sig, veckans
enda lediga dag, och vi hade planerat den sedan flera dagar tillbaka. Vi skulle
åka till Kannur och shoppa! VI spatserade iväg mot busshållplatsen kring kl. 10
på förmiddagen, och knappt hade vi kommit fram till busskuren förrän ett
skrangligt åbäke till fordon bromsade in (dock inte till stillastående) och en
konduktör stack ut huvudet genom de glaslösa fönstren och meddelade att denna
buss gick till Kannur. Vi skuttade på och satte oss längst bak i bussen. Farten
ökade och vi fick hålla i oss för kung och fosterland och livhanke för att
sitta kvar på sätena, något som visade sig inte vara helt möjligt trots att vi
krampaktigt klängde oss fast i vad helst som erbjöd lite stöd.
Dr P hade tipsat oss om
ett par butiker som kanske kunde falla oss i smaken. Plötsligt passerade
butiken med sarees förbi på höger sida i hög fart, vi höjde lite lätt ett
finger i luften åt konduktören för att kanske inte stanna alltför långt ifrån
butiken och fick kliva av ungefär 2 km därifrån. Vi beslutade att fortsätta åt
det håll som vi hypotetiskt trodde att centrum låg. Vi tog en auto rickshaw
till gallerian Capitol. Det finns inget bra sätt att beskriva den typen av
färdmedel. Det närmaste man kommer är kanske en kombination mellan en moped, en
skrinda och ett spådamstält.
 |
| På väg till Capitol med en auto rickshaw |
 |
| Utanför gallerian var det julpyntat |
Gallerian
var sval och ganska folktom. Vi hittade en av de affärer som stod på Dr P:s
lista and let the shopping spree begin. Snabbt ådrog vi oss all butikspersonals
uppmärksamhet. Knappt hade man nypt lite i ett plagg förrän någon ur personalen
var där och ville plocka fram rätt storlek. Amanda fick inte ens själv bära
omkring på de plagg hon ville prova. Väl inne i omklädningsrummet fick vi vara
ifred, men det gällde bara så länge man inte stack ut näsan ur sitt bås. Då var
det genast någon där och skulle kontrollera passform, storlek, vad man själv
tyckte och om det skulle bli köp eller inte. Vi hittade alla något som vi
tyckte om, och jag är särskilt förtjust i en bedårande grön ryggsäck med renar
på som jag spontanhoppade på väg ut ur affären.
Vi gick barskrapade (jag
och Amanda, Shelly var mer förutseende och hade med sitt bankkort) ut ur
affären och försökte fånga in en ny auto rickshaw som kunde ta oss till KFC.
När vi kom fram och betalade chauffören insåg vi att vi hade blivit lurade på
pengar vid den första åkturen. Men vi hade inga sura miner eftersom lukten av
friterat låg tätt i luften.
Snabbmatsatmosfären var uppfriskande och pommes frites likt manna från
himlen.
Efter avslutad måltid
satte vi raskt av mot nästa kulinariska upplevelse som skulle bli Thunder hot
fudge på Baskin & Robbins. Mätta på gränsen till medvetslösa kikade vi runt
lite i affärstråket som låg kring Kannurs busstation. Vi fick syn på, inte en
Supermarket utan en Hypermarket, och allas första tanke var ”Toalettpapper!”. I affären hittade vi även popcorn, en glad
överraskning bland ris och tja, ris. Jag och Amanda blev också varsitt par skor
rikare innan det var dags att ta bussen hem igen. Over and out.
My
No comments:
Post a Comment